Genom broderi belyser den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba aktuella miljöfrågor och gestaltar gruvdriftens inverkan. I kombination med teman som mytologi, historia och vardagsliv skapar hon poetiska, tankeväckande verk som reflekterar över konsekvenserna av våra ingrepp – inte bara för vår samtid och framtid, utan även för den undre värld som, enligt samisk mytologi, speglar vår egen.

Britta Marakatt-Labba, född 1951 och uppvuxen i en renskötarfamilj i Lainovuoma sameby, påbörjade sin konstnärliga bana 1979 efter avslutade studier vid Konstindustriskolan i Göteborg. 1978 var hon med att starta Masi-gruppen och var året därpå engagerad i uppbyggnaden av en samisk konstnärsorganisation. Under 1980-talet deltog hon i Altaprotesterna och har skildrat händelserna i det kända verket Kråkorna (1981).

Idag bor och arbetar hon i Övre Soppero och har varit verksam som konstnär i över 40 år. Det internationella genombrottet kom 2017 när hennes 24 meter långa broderi Historjá (2003-2007) visades på den prestigefyllda samtidskonstutställningen Documenta 14. Hennes liv och konstnärskap har skildrats i filmen Historjá – stygn för Sápmi (2022).

Britta Marakatt-Labba har tilldelats flera utmärkelser, däribland Illis quorum (2017), Stig Dagermanpriset (2019) och Prins Eugen-medaljen (2020). År 2022 deltog hon i Venedigbiennalens huvudutställning The Milk of Dreams, och 2024 visades hennes stora retrospektiv Sylkvasse stygn på Nasjonalmuseet i Oslo. Utställningen gick vidare till KIN museum i Kiruna i oktober 2024 och kommer även att visas på Moderna Museet i Stockholm, med öppning i juni, 2025.